Jaha, nu var den över. Påsken. Den liksom klev in i mitt liv som en stormvind och sedan försvann den. Den glömde dock äggen. Fick inga sådana där små godisägg som när jag var liten. Påsken kanske hade glömt dom. Inte vet jag. Fick inga. Hur som helst. Kanske var lika bra det. Börjar ju bli tjock och så. Nu kan jag med gott samvete vara smal i några dagar till.
Nästa år kommer inte påsken hem till mig. Vi bestämde det. Det var ett gemensamt beslut. Vi gjorde slut helt enkelt. Det var rätt svårt. Vi har ändå hållit ihop i 32 år. Det är lång tid. Alldeles för lång tid. Vi skildes som vänner. Om ni nu undrar. Som de bästa av vänner.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar